Många har säkert varit med om frustrationen att en vill skicka bilder från en enhet till en annan via exempelvis mail eller liknande och stött på varningen att ”filen är för stor”. Behov av att komprimera bilder kan främst härledas till två orsaker. Dels för att vi, även om vi får högre lagringskapacitet hela tiden ändå har en begränsad lagringskapacitet på våra datorer, telefoner, surfplattor etcetera och dels för att vi har begränsad bandbredd och vill ”använda så lite surf som möjligt” när vi delar med oss av filer till andra personer eller till andra enheter.
För att minska en bildfils storlek så används bildkompression. Att bilder komprimeras till en mindre datavolym är smidigt i de fall en vill lagra eller överföra bilder från en enhet till en annan. Komprimeringen av bildfiler sker med hjälp av matematiska algoritmer.
Felfri och degraderande kompression
När en talar om bildkompression talar en främst om två sorter av komprimering; degraderande kompression (förstörande) och felfri kompression (icke-förstörande). När en bild komprimerats felfritt så kan den vid ett senare tillfälle återställas till dess originalkvalité medan om en bild komprimerats degraderande går den bara att återställa till viss del men aldrig fullständigt.
Vid felfri kompression används något som kallas för ”dataredundans” och vid degraderande kompression används något som kallas för ”perceptuell redundans”. Den sistnämnda använder sig av kunskap vi har om den mänskliga synen, alltså att bilderna komprimeras på att vis så att den information i bilden som går förlorad är sådan information som vi människor oftast inte kan uppfatta med blotta ögat.
Precis som med filmer så spelar kvalitén på bilden större roll ju större enhet du använder sedan för att syna bilden. På en vanlig telefondisplay kan få eller inga förlorade element av bilden ses av de flesta medan eventuella förluster kan bli tydligare desto större skärm du har (samt till vilken utsträckning bilden blivit komprimerad).
Vilken komprimering som bör användas är helt beroende på vad det är för typ av bild och vad den ska användas till. En semesterselfie kan komprimeras så att lite går förlorat utan att för den sakens skull förlora likes på semesterbilderna i ett senare skede medan andra, med mer värdefulla detaljer, så som medicinska bilder där syftet med bilden är att kunna ställa en viss diagnos, ritningar och avancerad grafik och så vidare bör komprimeras felfritt så att de kan återställas till deras absoluta originalskick och därmed tjäna deras syfte.
JPEG
Den idag vanligaste typen av bildkomprimering kallas JPEG som är en form av degraderande kompression. Med degradering, förstörande kompression, i det här fallet betyder inte att bilden blir ”helt förstörd”. I vissa fall går det inte ens att se förlusterna med blotta ögat, varför det inte är några problem att använda degraderande kompression för ”vanliga bilder”. Bilder som däremot innehåller värdefull information bör inte sparas om till JPEG-format då de tappar detaljer som kan vara värdefulla när en ska arbeta vidare med bilderna i ett senare skede.